Tack vare att några fårägare vågade gå sin egen väg och trotsa myndigheternas riktlinjer har vi idag i vårt land får av rasen Svenskt Finull.

Som egen ras är emellertid finullsfårets historia kort eftersom alla svenska lantraser betraktades som en ras ända fram till 1970-talet. I och  med det blir därför finullsfårets historia till stor del gemensam med alla svenska lantraser. Ursprunget till våra lantraser tror man är det s.k kortsvansade nordeuropeiska fåret. Detta får hade likt lantraserna en finfibrig bottenull och en grov täckull, en kvalitet som passade bra till tex slitstarka arbetskläder, mattor och plädar, något som behövdes för största delen av befolkningen. Men under 1500-talet började de mer välbärgade efterfråga finare textilier som inte kunde produceras av den svenska ullen. Då började en import av långsvansade tyska och engelska får med mer finfibrig ull, en import som kommer pågå i ca 300 år. Myndigheterna hade för avsikt att utrota lantraserna , tex gav Lantbruksstyrelsen riktlinjer att bara avla på vita djur men vissa fårägare trotsade detta och fortsatte avla på bruna och svarta individer. Textilindustrin som växer fram under 1800-talet är ytterligare ett hot mot lantraserna. Nu importeras billig ull och även bomull  vilket gör att den svenska ullen kommer i skymundan. Den svenska fåraveln hade sin största produktion kring 1870 då vi räknade ca 1,6 miljoner får i Sverige(jmf antal får i Sverige dec 2022: 342 000 individer. Jordbruksverket).

Vid tiden för första världskriget blir läget lite ljusare för våra lantraser då flera ledande konsthantverkare och textilhantverkare upptäcker lantrasernas ull och dess mångsidiga kvalitéer. En riksstambok för lantraser finns redan men det nyväckta intresset gör att man förändrar indelningen av ull i stamboken. Före 1935 var riksstamboken gemensam för alla ulltyper men nu delas lantrastyperna upp i : päls, rya och finull. Svenska Finullsföreningen bildas 1988 men det är först 1995 som Svensk Finull tas upp som egen ras av Jordbruksverket.

Såhär beskrivs rasen i ”Avelsplan för Svensk Finull 2018” :

” Rasen kännetecknas av att ullen är mjuk, glansig, silkig och finfibrig, och finns i färgerna vit, svart och brun. Ullen klassificeras i två typer, småkrusig så kallad finull  och storkrusig så kallad gobelängull.

Djuren är nyfikna, sociala och tillgivna med livligt temperament.  De är goda fodersökare och har förmågan, att utanför dräktighets- och digivningsperioder, livnära sig på magrare beten och hagmark och lämpar sig därför väl till landskapsvård. Värdefulla egenskaper är finullfårens ”fyra ben”: den unika ullen, de mjuka skinnen, det möra och smakliga kötte samt de goda reproduktionsegenskaperna. ”

Antal individer av Svenskt Finullsfår 2021:

Tackor 2306

Baggar243

Födda lamm 559

Antal besättningar 106 

Färgfördelning:

Vita  65%

Svarta 19%

Bruna 16%                                                                                                                                        Källor: ”Lantrasen Svenskt Finullsfår”, Föreningen Svenska Finullsfår, Jordbruksverket.